Det blev mycket mycket bättre 😍❤️
Visst det är inte lätt med en bebis och en 1,5åring men inte alls så farligt som jag trodde det skulle vara.
Visst där är stunder när jag är själv med barnen hela dagarna och de båda bara skriker. Har jag den ena i famnen och den är tyst gall skriker den andra och viseversa.
Båda vill vara i famnen vilket går bra i si sådär 10min när man är ståendes (då de inte vill att man ska sitta ner) sen ger mina armar vikan för vikten.
Min räddning har varit vagnen, slänger dem båda i vagnen osså traskar vi. Till slut slutar båda att skrika och har jag tur somna (om det är sovdags) och en skakig mamma kan tillsist sätta sig ner och dricka sitt kalla kaffe.
Men kärleken mellan dem är redan nu så fin, Tove älskar verkligen John. John eller Nooon som hon säger är höjdpunkten på hennes dag. Hon pussar han, håller han (eller iallafall sträcker ut armarna så att hon tror att hon håller han) och han får ta del
av alla hennes leksaker. Dockan Lisa och bollarna placeras ofta hos John när han sitter i babysittern och hon är snabb med att placera filtar, gosedjur och napp hos honom om han är ledsen.
Hon är bara helt fantastisk mot honom faktiskt 😍
Visst viss avundsjuka finns där i bland men inte alls så mycket somjag skulle tro att det skulle ha blivit.
Så just nu går jag fortfarande runt i bebisbubblan med två fantastiska barn.
En snart 8veckors kille och en 17månaders tjej.
Kan inget annat säga än att livet är fulländat ❤️ även om min hjärna inte är längre som den en gång var ;)