
Idag har jag mer eller mindre varit "sjuk" i en vecka. Jag sjukanmälande mig på jobbet några dagar innan jag var hos läkaren och blev sjukskriven. Sjukskrivningen varar i två veckor så jag har en vecka och lite till kvar.
Har det blivit bättre med vila nu så här en vecka in? Njää det kan jag väl inte säga. Visst sammandragningarna har minskat men massa annat har kommit istället.
1. Nu mera har jag konstant mensvärk och ont upp i kissen. Känns som det körs upp en kniv i tappen och vrider om lite då och då.
2. Lite ryggvärk har med kommit smygandes och om det är foglossningar eller inte ingen aning men de sitter långt ner och hör i hop med mensvärken.
3. Blygdbenet framtill värker mer nu för tiden så jag misstänker att lillebror är där nere och trycker.
4. Och sist men inte minst huvudvärk, ja den skiten kommer med smygandes varje dag.
Vet inte vad det beror på men den här kombon av allt småskit gör mig utmattad. Har svårt att sova på nätterna pga smärtor och försöker vila så mycket det går under dagarna.
Försöker nu med allt för att lugna det, dricka vatten , ta alvedon, använda en varm Vetekudde och gå runt med mina terminal glasögon.
Än så länge ingen direkt mirakel kur men jag ger det en chans.
Vetekudden dämpar smärtan i magen och ryggen lite så de använder jag förbrilt men resterande krämpor tror jag bara att det är att bita mig igenom.
Känner mig som en gnällig, låg smärttröskel och överkänslig hyperkondrisk person. Bara av att skriva de här ser jag hur löljligt allt detta låter och jag skäms.
Skäms för att vara vek....
Jag ska ringa och prata med mödravården i morgon och boka in en kontroll till nästa vecka av tappen. Är det ingen påverkan från senaste måttet så ska jag palla mig tillbaka till jobbet och bita mig igenom detta skiten den sista tiden.
Just smile and wave, just smile and wave
skriven
Det är ingen som tycker du är vek eller gnällig! Uppenbarligen har du ont & är besvärad av det, annars hade du aldrig ens nämnt det. Ibland är man inte på topp och även om det är svårt att acceptera måste man göra det, för att man har mer än sig själv att tänka på. Men det är klart det känns som ett nederlag att inte kunna jobba eller köra på ”som vanligt”, men då får det vara så, det är ju bara för ett kort tag! Va rädd om dig ❤️