Snart har halva "månaden" gått, bara 20 dagar kvar om min cykel håller sig till 32 dagar. 
 
Som ni märkt har jag inte bloggat så mycket de senaste dagarna, för att vara ärlig har de känts som att det inte funnit något att skriva. Vi väntar, räknar ner och jag uppehåller mig med så mycket jobb och hemma pyssel som möjligt. Förutom att jag har jobbat i de senaste dagarna och i helgen så har jag efter jobbet monterat lampor, oljat om utemöblerna, storstädat, tvättat och cyklat fram och tillbaka mellan affärerna för att köpa de saker som behövt för lampmonteringen. 
Så jag har haft fullt upp och inte hunnit tänka så mycket, för när jag väl andades ut och satte mig ner kände jag hur längtan slog mig. Oron för att detta inte ska gå vägen, tvivel om att vi kanske aldrig blir med barn. Jag öppnade längtanslådan och nästan började gråta, jag vill ha en bebis och jag vill ha den NU!
 
Tänk så skulle detta inte gå, tänk så lägger jag all hopp och tro om ivf i onödan och att resultatet blir otrolig besvikelse. På något vis så känns det lite som att det skulle knäcka mig, iallafall just nu i denna stunden så känns det som min värld hade gått sönder. 
Just nu, just idag så är jag besviken över mig, denna situationen och känner bara en otrolig hopplöshet. 
 
Nog med självömkan, nu rycker jag upp mig!
Jag var och hämtade ut all medicin i går och både jag och Mr skrattade åt påsen full med massa hormoner. Tänk vilket hormonmonster jag kommer vara, jag var halft ett monster innan och nu kommer jag har tre ggr mer i dos så jag bara skrattar och tycker synd om Mr. 
Han själv sa att när vi väl sätter i gång och om jag mår skit ,och bara vill spy galla och inte ha något med honom att göra, så skulle jag messa honom och skriva -" när du kommer hem, sätt dig vid xboxet och håll käften!" Enligt Mr så vet han då att han ska hålla sig undan. Jag bara skrattade för jag tyckte det lät så bissart. Men vem vet jag kanske blir helt skogstokig? Är dessa hormonerna som en graviditet eller värre än en graviditet? 
Om hormornerna nu skulle vara värre än en graviditet så vet vi att om vi klarar oss igeno dem så kommer graviditeten vara "enkel" i jämförelse. 
 
Jag börjar nu bli nervös, orolig och förväntansfull. Tänk så skulle vi lyckas, tänk så är det äntligen vår tur? 

Cykeldag 12 - Helgen är slut

Längtanslådan 6 kommentarer
 
Snart har halva "månaden" gått, bara 20 dagar kvar om min cykel håller sig till 32 dagar. 
 
Som ni märkt har jag inte bloggat så mycket de senaste dagarna, för att vara ärlig har de känts som att det inte funnit något att skriva. Vi väntar, räknar ner och jag uppehåller mig med så mycket jobb och hemma pyssel som möjligt. Förutom att jag har jobbat i de senaste dagarna och i helgen så har jag efter jobbet monterat lampor, oljat om utemöblerna, storstädat, tvättat och cyklat fram och tillbaka mellan affärerna för att köpa de saker som behövt för lampmonteringen. 
Så jag har haft fullt upp och inte hunnit tänka så mycket, för när jag väl andades ut och satte mig ner kände jag hur längtan slog mig. Oron för att detta inte ska gå vägen, tvivel om att vi kanske aldrig blir med barn. Jag öppnade längtanslådan och nästan började gråta, jag vill ha en bebis och jag vill ha den NU!
 
Tänk så skulle detta inte gå, tänk så lägger jag all hopp och tro om ivf i onödan och att resultatet blir otrolig besvikelse. På något vis så känns det lite som att det skulle knäcka mig, iallafall just nu i denna stunden så känns det som min värld hade gått sönder. 
Just nu, just idag så är jag besviken över mig, denna situationen och känner bara en otrolig hopplöshet. 
 
Nog med självömkan, nu rycker jag upp mig!
Jag var och hämtade ut all medicin i går och både jag och Mr skrattade åt påsen full med massa hormoner. Tänk vilket hormonmonster jag kommer vara, jag var halft ett monster innan och nu kommer jag har tre ggr mer i dos så jag bara skrattar och tycker synd om Mr. 
Han själv sa att när vi väl sätter i gång och om jag mår skit ,och bara vill spy galla och inte ha något med honom att göra, så skulle jag messa honom och skriva -" när du kommer hem, sätt dig vid xboxet och håll käften!" Enligt Mr så vet han då att han ska hålla sig undan. Jag bara skrattade för jag tyckte det lät så bissart. Men vem vet jag kanske blir helt skogstokig? Är dessa hormonerna som en graviditet eller värre än en graviditet? 
Om hormornerna nu skulle vara värre än en graviditet så vet vi att om vi klarar oss igeno dem så kommer graviditeten vara "enkel" i jämförelse. 
 
Jag börjar nu bli nervös, orolig och förväntansfull. Tänk så skulle vi lyckas, tänk så är det äntligen vår tur? 

Hittade detta otroligt söta lapptäcke och jag kunde inte låta bli att handla det. Älskade färgerna så glada och härliga samt ,enligt mig, passar till båda könen. 
Shoppoholicken i mig bara växer, tänk hur jag kommer bli när vi väl väntar barn :) 

Ännu mer till länganslådan

2016 Kommentera

Hittade detta otroligt söta lapptäcke och jag kunde inte låta bli att handla det. Älskade färgerna så glada och härliga samt ,enligt mig, passar till båda könen. 
Shoppoholicken i mig bara växer, tänk hur jag kommer bli när vi väl väntar barn :) 

Yeay idag är det bara en vecka kvar till besöker på RMC, och mensen förväntas att dyka upp om 6-8 dagar. Precis lagom till mötet antagligen hehe.
Spammat deras hemsida och fick fram informationen om att det var helt okej att ha mensen under besöket.
 
Lite mer info om hur besöket kommer gå till.
- Först kommer Mr lämna spermaprov
- Sen är det läkarbesök och gynundersökning för min del
- Efter det är det en sköterska som kommer gå igenom injektionsteknik med oss.
 
Ja det är det som kommer ske, och om jag förstår det hela rätt kommer vi reda där att diskutera vilken typ av behandling som passar oss bäst.
Jag är även nyfiken på om de kan se något annat än vad infertilitetsklinken kunde göra här hemma. Kan de behadla min slemhinna?, har jag några ägg över huvudtaget? Hur ser Mr spermier ut? osv osv.
Vem vet, vi kanske får dåliga besked där nere, men då får vi iallafall besked. Bättre det än att gå runt ovetande och undrande.
 
Just nu är jag verkligen på topp, mår bra och är glad. Visst jag har studener då jag verkligen bryter i hop i Mr famn men ändå rycker jag upp mig och målsätter mig mot besöket.
Jag har börjat kolla på bebissaker igen, kläder, filtar och annat smått och sött som jag vill att vi köper och lägger i längtanslådan.
Att köpa något och lägga det i lådan är en form av tarapi för mig, en målsättning på att " vi kommer få barn" och inte "kan vi få barn?". För varje sak vi lägger ner så får jag mer hopp, för varje gång jag känner mig nere och öppnar den lådan så kan jag inte sluta le. En dag, kanske inte idag och kanske inte i morgon men en dag då kommer en liten liten knatte använda de här. 

Cykeldag 27 - 1 vecka kvar!

Försök 24 Kommentera

Yeay idag är det bara en vecka kvar till besöker på RMC, och mensen förväntas att dyka upp om 6-8 dagar. Precis lagom till mötet antagligen hehe.
Spammat deras hemsida och fick fram informationen om att det var helt okej att ha mensen under besöket.
 
Lite mer info om hur besöket kommer gå till.
- Först kommer Mr lämna spermaprov
- Sen är det läkarbesök och gynundersökning för min del
- Efter det är det en sköterska som kommer gå igenom injektionsteknik med oss.
 
Ja det är det som kommer ske, och om jag förstår det hela rätt kommer vi reda där att diskutera vilken typ av behandling som passar oss bäst.
Jag är även nyfiken på om de kan se något annat än vad infertilitetsklinken kunde göra här hemma. Kan de behadla min slemhinna?, har jag några ägg över huvudtaget? Hur ser Mr spermier ut? osv osv.
Vem vet, vi kanske får dåliga besked där nere, men då får vi iallafall besked. Bättre det än att gå runt ovetande och undrande.
 
Just nu är jag verkligen på topp, mår bra och är glad. Visst jag har studener då jag verkligen bryter i hop i Mr famn men ändå rycker jag upp mig och målsätter mig mot besöket.
Jag har börjat kolla på bebissaker igen, kläder, filtar och annat smått och sött som jag vill att vi köper och lägger i längtanslådan.
Att köpa något och lägga det i lådan är en form av tarapi för mig, en målsättning på att " vi kommer få barn" och inte "kan vi få barn?". För varje sak vi lägger ner så får jag mer hopp, för varje gång jag känner mig nere och öppnar den lådan så kan jag inte sluta le. En dag, kanske inte idag och kanske inte i morgon men en dag då kommer en liten liten knatte använda de här.